Om förspelet till psykiatrireformen, vilka tankar om fanns om den och vad man från patientrörelsen sida ville uppnå?  Hur blev det? Och hur står sig psykiatrireformen nu?

Psykiatrireformen rev ner institutionerna. Nu byggs de upp igen i form av fängelser och rättspsykiatriska sjukhus. Fängelserna är fulla, rättspsykiatrin är full. Är detta ett bevis på psykiatrireformens misslyckande?

Utredning efter utredning har påvisat samma behov och förordat i princip samma lösningar för människor i samsjuklighet. Varför kvarstår problemen efter så lång tid och så många miljoner?

Varje år träffar psykiatrin i Stockholm tiotusentals patienter. Den har tusentals anställda och kostar miljarder. Men hur styrs den? Och av vilka? Och hur kan man påverka som patient eller närstående?